En polare till mig har ett spöke i sitt hus. Egentligen har hon inte ett, utan flera. Men det här spöket är lite speciellt, inte bara för att han luktar svett, utan för att han har humor. Ett par gånger har spöket i fråga satt igång stereon mitt i natten. Nu senast var det Leonard Cochens Heart With No Companion.
I greet you from the other side
Of sorrow and despair
With a love so vast and shattered
It will reach you everywhere
And I sing this for the captain
Whose ship has not been built
For the mother in confusion
Her cradle still unfilled
Det om något är väl en hälsning från andra sidan som heter duga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar